21 juni 2012

Lite elakheter och lyssnat och läst!

Lille Fredrik står vid ett fönster i Rosenbad och ropar förtvivlat: dann vill ich vråla caråååla....















Nej, det gör han väl inte, men lite desperat är han nog för  E-type var väl ändå att ta i - om man nu får tro skvallerpressens löpsedlar.  Huvva och fy skäms Eva Hudin, så elak du är nu. Men jag kan inte låta bli!

Och så var det dags igen, för ännu en midsommar. Dagen före lyser solen liksom igår och det är bara sååå härligt.





  





















Men i morgon kommer visst regnet igen. De brittiska öarna, kan vi inte sänka dom, för det är väl där de regntunga molnen tornar upp sig.  Huvvaligen, så oförskämd jag är idag och jag som inte skulle ha emot en liten cottage just där. 
 
Bildkälla












Atlantis





































Men Atlantis sjönk ju, det är därför ålarna simmar så långt, de förlorade sitt lekområde i alla de floder som fanns på Atlantis och måste söka nytt sötvatten. I alla fall så hävdas det i en bok jag läste för hundra år sedan och utan att komma på författarens namn. Jo, det var nog Otto Muck. 

Utan TV blir det mycket läst och lyssnat. 

Morden i Buttle av Annika Bryn fick mig att ta fram mina egna manus. Skulle jag skriva en kriminalroman skulle det bli något i den stilen. Jag skulle aldrig kunna bli en stor och djupt tänkande författare, men en underhållande deckare skulle jag kunna åstadkomma. Varför inte ett mord eller två i Ullared!  En skjuten man på den stora parkeringen, en strypt kvinna i ett provrum. Hua!






Jag har läst några av Antony Beevors historiska böcker: Stalingrad, Berlin, slutstriden och Slaget om Normandie. Som officer eller före detta officer och historiker med djupdyk i arkiv och intervjuer har han, vad jag kan förstå, lyckat återskapa en bild av mycket av det som verkligen hände. En slags motbild eller kanske snarare ett komplement till ren fiktion av detta fruktansvärda krig. Antony Beevor gillar det författaren James Holland skriver i romanform eftersom även han försöker återskapa en bild av det som verkligen hände. 



Förtvivlans timme, som jag nu lyssnar på,  handlar om Tredje Rikets invasion av Belgien och om hur engelsmännen (och fransmän och belgare) tvingas till reträtt. 
I Uppdrag Nemesis befinner vi oss på Kreta våren -41 där de allierade försöker förhindra en tysk invasion. Att Jack Tanner är en odödlig soldat är ju ett måste för att man ska kunna följa honom i romanerna. Kulorna viner runt hans huvud men ingen träffar.

Jag är en allätare vad gäller litteratur! Och lite spänning kryddar läsningen. Decamerone och Unge Werther i alla ära.  Det var stora verk på sin tid men berör mig inte särskilt mycket idag.  Vilka är för övrigt samtidens motsvarigheter?

Nej, jag föredrar en något mer modern prosa, inte för tung och inte för glättig.  Och i det spannet är källorna till läsande och lyssnade outsinlig.

Och det stickas och det stickas -
vad blir det av det, det är frågan!

1 kommentar:

  1. Men nu är min första fråga - har du ett bokmanus eller fattar jag alldeles galet?? Du skriver "Morden i Buttle av Annika Bryn fick mig att ta fram mina egna manus."
    Såååååå spännande i så fall! När du ger ut det vill jag ha ett signerat exemplar!
    I Stockholm var det ett strålande väder igår på midsommaraftonen. Var med äldsta sonen och hans familj...jo jo jag var allt litet försiktig när jag hukade mig ner - inte för långt ner för det knakar oroväckande i artrosen! :-)
    Sonen hade lagat mat som för ett kompani. Det är han som står för maten i familjen.....
    Idag har vi tillbringat några timmar i ett naturreservat alldeles i närheten där vi bor bl.a. finns det bäver där.
    Ha det så gott!

    SvaraRadera