21 september 2013

Vid havet, om fotmannen och björkar och lite till...

Idag, på stranden, gick jag och nynnade på What have you learn in school today... (det var väl Eddie Skoller som sjöng den). Det fick mig att tänka på ett möte med en man för länge sedan. Han var äldre än mig och menade att han levt så länge och lärt sig så mycket att han nu inte behövde lära sig mer.
Ursäkta, men hur tråkig och dryg får man vara? Karln var dessutom författare, hade medverkat i flera antologier.  Hur går det ihop, så säg! Men han hade lik förbaskat något som attraherade. Kanske var det hans vackra fötter som jag beundrade väl synliga i de snygga sandalerna. Men när han då berättade att han var lite av en fotfetischist höll jag på att sätta vinet i fel strupe för mina fötter är riktigt jäkla fula, nästan deformerade. Det hade varit som att hälla tio hinkar vatten på en pytteliten brasa om man liksom hade kommit så långt.

Vad jag nyss lärt mig tack vare Korparna av Tomas Bannerhed är att vi har tre sorters björkar, och det visste jag faktiskt inte. Glasbjörk, vårtbjörk och fjällbjörk/dvärgbjörk.

Det du fotmannen, visste du det? Glasbjörken (till vänster i bild) är vacker, särskilt nu i skarp kontrast till det mättade gröna som skiftar till höstens vackra färger. 
Skulle köpa garn till en kofta, men ack vad det skulle komma att svida i plånboken. Fyndade annat istället, man kan ju inte komma hem tomhänt... 
 Kvack-Kvack!

3 kommentarer:

  1. Kan inte annat än le åt din berättelse idag :-)))

    Får glädja dig med att du vunnit Karins bok - hurraaaaa ;-)

    Men visst finns det en björksort till - Ornäsbjörken, men det kanske hör till familjen glas- eller vårtbjörk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ler stort när jag tänker på Fotmannen och hur avtändande mina fötter varit om vi kommit dithän. Enligt Wikipedia har vi tre sorter, jag trodde vi hade en som skilde sig lite i utseende beroende på växtplats.
      Och så är jag jättejätteglad över vinsten!

      Radera
  2. Man lär så länge man lever :) Tack så mycket för ett underbart inlägg.
    Ha en bra dag.
    Annika

    SvaraRadera