Jag stickar och virkar i skuggan av Villa San Michele

Boken om San Michele

Jag har läst den två gånger och nu lyssnar jag en tredje gång och med samma behållning som de tidigare läsningarna.

När Axel Munthe är en mycket ung nyutexaminderad läkare (måste ha varit sent 1800-tal) öppnar han egen mottagning och blir snart doktorn på modet. Han tycker själv att han har för liten klinisk erfarenhet och på grund därav inte är en bra doktor, men han har likväl framgång som läkare. 

En sjukdom på modet är appendicit  och var och varannan patient, mest kvinnor, anser sig ha det. När det sedan börjar gå rykten om att man i Förenta Staterna opererar appendicit vill ingen få en sådan diagnos. Istället blir colistit den nya sjukdomen, ingen vet var den sitter men det räcker med att doktorn misstänker colistit så blir man genast bättre. Axel Munthe var en människokännare och förstod hur komplexa vi människor är. 

Trots att han är doktorn på modet trivs han bäst i fattigkvarteren där människor lever i smuts och misär. När koleran bryter ut i Neapel beger han sig dit emedan många läkare flyr därifrån. På Capri blir han förtjust i en förfallen gård som, visar det sig, vilar på ett av Kejsar Tiberius palats. Han kommer att namnge gården Villa San Michele och som man förstås inte ska missa om man råkar hamna just på Capri. ”Mitt hem skall vara öppet för sol och vind och havets röster, liksom ett grekiskt tempel och ljus, ljus, ljus överallt.”

Axel Munthes Boken om San Michele, utgiven 1929,  är fantastisk med alla dess berättelser och anekdoter från hans liv som doktor på modet, djurdoktor, livmedikus med mera.

Nu njuter jag av hans författarskap en tredje gång, denna gång som ljudbok med den eminente uppläsaren och skådespelaren Krister Henriksson.

Att hitta en sjalbård, en enkel sådan, var inte lätt. Men nu kanske jag funnit en som passar!