Mellan åren 1918 och 1940 satt tusentals kvinnor fängslade på citadellet i Landskrona, de skulle fostras och tämjas. Det handlade om kvinnor som inte var tillräckligt underbara, kvinnor som saknade familj, hem och arbete. Dessa kvinnor betraktades som undermåliga (dåliga, usla, mindervärda, ynkliga, värdelösa). De ansågs vara samhällets bottensats med undermåliga gener. Särskilt underklassens kvinnor sågs som slaggprodukter.
Kvinnorna dömdes enligt lösdrivarlagen och fängslades på slottet i Landskrona. Genom källarens fem meter tjocka väggar hördes inte skriken. Så passande!
De utsattes också för rasbiologiska studier eftersom "vetenskapsmännen" sökte bevis för sina teser om att skallens utformning påverkade mentaliteten, eller hur de nu tänkte.
Hur undermåliga dessa kvinnor än var så arbeta kunde de, skulle de. Och så har det varit i alla tider, de "dummaste" har alltid varit bra och billig/gratis arbetskraft!
Många av den tidens ogifta kvinnor kunde inte försörja sig på de usla kvinnolönerna och för att överleva tvingades de ut på gatan. Hade de barn togs dessa i från dem. Vem hjälpte någon av dessa tusentals kvinnor till ett anständigt liv?
Om Eva F Dahlgrens bok FALLNA KVINNOR, När samhällets bottensats skulle lära sig veta hut som radioprogrammet bygger på. Artikel i Arbetarbladet, här!
Ja fy bövelen inte var det bättre förr!
SvaraRadera