8 januari 2015

Gnaget!

En podenco med namnet Aranjo!

 Ett stort märgben håller i flera, flera månader!
Hoppsan, hur står det till med tandstatusen?

4 kommentarer:

  1. Ja jösses jag skulle vara snäll med sonens lilla waffs och gav henne ett ben.....på morgonen var det tur att sambon inte trampade i en hög som låg på mattan. Stackarn hade fått fart på magen på natten :-(

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns dom som kokar märgbenen först för att innehållet skå bli lite snällare mot magar och tarmar. De verkar som vissa hundar är känsligare än andra. Jag har haft båda sorterna.

      Radera
    2. Jo jag gjorde det, men hon var ju inte alls van. Hundarna i min barndom där uppe i norr de åt ben råa och kokade - ja även fisk! Det sägs ju att man inte ska ge hundar fisk därför fiskben är så vassa, men de åt det. Min enda granne där på gården i norr torkar lake och gädda på vårvintern och ger hundarna det. Går alldeles utmärkt!?

      Radera
  2. Aranjo ser verkligen ut att njuta av sitt ben!
    Jodå, det där med att gå ut i regn, eller inte, känner jag allt igen!! I synnerhet den tioåriga damen som tycks ha en "elefant-blåsa", när det regnar.....
    Trevlig helg

    SvaraRadera